På grund av underhållsarbete kommer beställningar som görs efter kl. 23.00 CEST inte att behandlas förrän nästa dag kl. 06.00. Om du reser före kl. 06.00 rekommenderar vi att du köper ett fysiskt klistermärke.
Det schweiziska vägnätet – Allt du behöver veta
Schweiz ligger mitt i Europa och gränsar till flera länder. Bland grannländerna finns Tyskland, Frankrike, Italien, Österrike och Liechtenstein. Landets läge är en av de anledningarna till att Schweiz ofta används av bilister som kommer från Sverige för att nå någon av de angränsande destinationerna.
Vägbeteckningar
Så om du ska åka på en resa och köra genom Schweiz bör du känna till några viktiga regler om det lokala vägnätet. Systemet skiljer sig inte bara i fråga om numrering från det nätverk som är känt i Sverige. Det finns också skillnader när det gäller beteckningar, hastigheter och allmän trafikinfrastruktur. Vi har samlat den viktigaste informationen om den lokala infrastrukturen och skapat en översikt med alla detaljer om vägarna.
Schweiz vägnät med en detaljerad karta
Först bör det noteras att Schweiz är uppdelat i totalt 26 kantoner. Kantoner är ungefär jämförbara med de kommunerna i Sverige. Om man tar hänsyn till denna uppdelning är det lättare att få en överblick över vägnätet i Schweiz. Fram till 1950-talet var det kantonerna som ansvarade för väghållningen. Det vara bara några år senare som den federala regeringen för första gången också blev involverad i denna uppgift.
Väginfrastruktur
Det som syns på kartan nedan bekräftas också av den officiella statistiken: Schweiz vägnät är mycket väl uppbyggt i nästan alla regioner i landet och står sig väl i jämförelse med andra länder. Det är framför allt områdena kring Zurich, Solothurn, Bern, Basel eller St. Gallen som har ett särskilt tätt vägnät.
På kartan kan du också se att de enskilda vägarna är indelade. Vi kommer att gå in på detta i detalj senare. Några viktiga nya vägar kan också ses i översikten och kommer att beskrivas mer detaljerat senare.
Det schweiziska vägnätet i korthet
Vi nämnde tidigare att det finns flera parter som ansvarar för landets vägnät i Schweiz. En stor del av ansvaret ligger fortfarande hos kommunerna och kantonerna. Men sedan 1998 har även det federala vägverket (Astra) ansetts vara en viktig myndighet för underhåll och utbyggnad av det nationella vägnätet.
Om du vill förstå systemet i Schweiz måste du vara medveten om följande skillnad. När det gäller landets transportinfrastruktur skiljer man på olika typer av vägar. Det gäller t.ex. motorvägar och motortrafikleder som ingår i det nationella vägnätet samt kantonala vägavsnitt. De senare är för det flesta kortare matarvägarna till motorvägarna. Vi kommet att gå igenom skillnaderna en efter en senare i denna artikel.
Hur många vägar finns det i Schweiz
Hur många vägar det finns totalt i Schweiz är svårt att avgöra på grund av den olika numreringen och uppdelningen mellan nationella och kantonala vägar. Dessutom är vissa vägsträckor fortfarande under konstruktion eller ännu inte helt i drift.
Säkert är dock att det enligt en undersökning från 2020 finns totalt 26 vägsträckor som officiellt betraktas som riksvägar i landet.
Vägnätet i Schweiz – Längd & Infrastruktur
När det gäller längden på alla vägar i Schweiz har den federala vägmyndigheten (Astra) publicerat följande uppgifter för år 2022: Det senaste vägnätet består av en nätverkslängd på mer än 84.600 kilometer. Detta innebär att nätverket täcker en tredjedel av landets bosättningsområde. Motorvägar upptar cirka 1500 kilometer och kantonala vägar cirka 17.200 kilometer. Jämfört med vägnätet täcker det schweiziska järnvägsnätet “bara” cirka 5300 kilometer.
Det är också imponerande att vägnätet har vuxit med cirka 500 kilometer bara under det senaste året. Detta är ett framsteg som visar varför Schweiz många vägar också kan hävda sig i en internationell jämförelse.
Det schweiziska vägnätet - kategorier
Alla vägar som har betydelse för hela landet kan betraktas som en del av det nationella vägnätet i Schweiz. Den viktigaste kategorin är motorvägarna, som är särskilt viktiga för förare som använder Schweiz som transitland. De nationella vägarna är indelade i tre olika klasser. Utöver dessa finns det kantonala vägar och kommunala vägar.
Nationella vägar
Landets nationella vägar omfattar motorvägar, motortrafikleder och huvudvägar. För att få en bättre överblick gavs vägarna ursprungligen ett N-nummer. Idag används denna beteckning endast av myndigheterna och anger inte vilken kategori den aktuella vägen tillhör. För detta ändamål används A-numreringen av motorvägar och motortrafikleder. Dessutom är de indelade i klasser.
Kännetecknande för förstklassiga vägar är att sektionerna har riktningsseparerade körfält. De har upp till sju körfält (4+3) och har i de flesta fall parkeringsfält. Följaktligen tillhör nationella motorvägar denna kategori.
Den längsta motorvägen i Schweiz är A1 som går från Geneve via St Gallen och slutar i St Margrethen. Den utgör därmed en förbindelse i den franska delen av Schweiz och leder till den österrikiska gränsen (öst-västlig riktning).
A3 är en motorväg som spelar en viktig roll, särskilt för förare från Frankrike. Den betraktas som en fortsättning på motorvägen A35 och passerar Zurich i sydväst.
Nationella vägar av andra klass anses också vara vägar för snabb trafik. Parkeringsfält är önskvärda, men finns inte på alla sträckor. Dessutom är de enskilda körfälten inte riktningsseparerade i alla fall. Landets motorvägar är klassificerade som andra klassens vägar.
En av vägarna, som är en del av motorvägsnätet, har en speciell egenskap. Det är A2, som används av många bilister från Sverige. Anledningen till detta är att den börjar vid den tyska gränsen nära Basel och leder till den italienska gränsen i södra delen av landet (nord-sydlig förbindelse).
Att sträckan anses vara en av de viktigaste förbindelserna i Europa beror också på att den berömda Gotthardtunneln ligger på A2. Tunneln har en längd på 57 kilometer och sträcker sig från kommen Göschenen till Airolo.
De två första kategorierna är uteslutande avsedda för motorfordonstrafik. De nationella vägarna av tredje klass kan däremot användas av samtliga trafikanter. Det är främst huvudvägarna mellan kommuner som tillhör denna kategori. Lokala korsningar eller fyrvägskorsningar undviks på dessa vägar.
Kantonala vägar
Som framgår av namnet är det respektive kanton som ansvarar för dessa vägar. Bland de kantonala vägarna finns även motorvägar, motortrafikleder, huvudvägar och sekundära vägar. Av denna anledning är skillnaden mellan de nationella vägarna inte alltid tydlig. De flesta vägarna ligger i närheten av centrum i Bern, Zurich eller Valais. En av de största skillnaderna mellan de nationella motorvägarna och motorvägarna som beskrivs ovan är att det inte krävs någon vinjett för de kantonala vägarna.
Kommunala vägar
Huvud- och sekundärvägar som administreras av en kommun kallas följaktligen kommunala vägar. De leder från en stad till en annan och används huvudsakligen av lokalbefolkningen. Enligt vägnätet följs de endast av privata vägar.
Utbyggnaden av vägnätet i Schweiz
Vi har redan nämnt att vissa delar av vägnätet i Schweiz fortfarande håller på att färdigställas. Det finns inte bara en region, utan många platser i landet där de aktuella byggprojekten kan ses.
Ett av dem är byggandet av ett andra rör i den tidigare beskrivna Gotthardtunneln. Arbetet kommer att pågå fram till 2029. Eftersom den ursprungliga tunneln nu börjar bli gammal, kommer ytterliga ett rör att garantera att sträckan kan användas av resande även under underhåll.
I dagsläget är vägtunneln inte den enda platsen i Schweiz där ett stort byggprojekt pågår. Många motorvägskorsningar och motorvägsavsnitt i centrala, västra och norra Schweiz rustas också för att ständigt underhålla och utvidga det nätverk som finns för närvarande.
Hastigheter
En viktig bit av informationen om vägnätet är naturligtvis att vara uppmärksam på hastighetsbegränsningarna på motorvägar och motortrafikleder. I jämförelse med Sverige gäller en maximal hastighetsbegränsning på motorvägarna i Schweiz. Denna är 120 km/h för förare av personbilar – om inget annat anges. På landsvägar är gränsen 100 km/h. Utanför städer och kommuner är den högsta tillåtna hastigheten 80 km/h, och inom tätbebyggda områden är den högsta tillåtna hastigheten 50 km/h. För husvagnar eller fordon med släp kan andra bestämmelser gälla.
Betalningsskyldighet för vägtullar och vinjetter
I Schweiz är vinjetter obligatoriska på alla nationella vägar som drivs av den federala regeringen. Principen bakom detta skiljer sig dock i vissa avseenden från vad som gäller i angränsande länder.
Till exempel finns inte vinjetter för olika tidsperioder tillgängliga – i Schweiz är endast en årsvinjett tillgänglig mot betalning av en fast avgift (för närvarande cirka 41 euro). Vinjetten finns för närvarande ännu inte tillgänglig i digital form. Sedan den 1 augusti 2023 är det möjligt att köpa vinjetten för Schweiz digitalt. Den som behöver en vinjett måste besöka försäljningsställena nära gränsen eller förbeställa den online via vår plattform.
För närvarande finns det bara två platser i Schweiz där en särskild vägtull tas ut. Vid stora Saint Bernard och Munt la Shera-tunneln tas ytterligare avgifter ut. I och med översynen av systemet kan detta komma att ändras. Det är t.ex. möjligt att man snart måste betala en avgift för att använda ytterligare tunnlar (för att korsa Alperna). Grannlandet Österrike, med sina särskilda avgiftsbelagda vägar, skulle till exempel betraktas som en modell för förändringarna.